Åtal för grovt penningtvättsbrott efter aktieaffärer

En man i 20-årsåldern åtalas vid tingsrätten, misstänkt för grovt penningtvättsbrott kopplat till aktiehandel.
Misstänkt grov penningtvätt via aktiekonto utreds
En man i 20-årsåldern åtalas vid tingsrätten, misstänkt för grovt penningtvättsbrott efter att ha upplåtit sitt aktiekonto för transaktioner på nära 300 000 kronor. En privatperson kräver samtidigt skadestånd för pengar som aldrig kom tillbaka.
Åklagaren: Aktier för nära 287 000 kronor omsattes
Enligt stämningsansökan har mannen, som är folkbokförd i Sverige och företräds av en försvarare, upplåtit sitt konto hos en nätbank där aktier till ett värde av cirka 286 900 kronor togs emot.
Aktierna ska enligt åtalet ha kommit från brott eller brottslig verksamhet. Under några dagar i början av mars 2026 ska aktierna sedan ha sålts, varpå pengarna från försäljningen förts vidare genom ytterligare överföringar.
Händelserna ska ha skett i Falkenbergs kommun eller på annan ej närmare angiven plats.
Misstänks ha försökt dölja pengarnas ursprung
Åklagaren menar att åtgärderna syftade till att dölja att egendomen kom från brott eller att främja möjligheterna för den tilltalade eller någon annan att tillgodogöra sig pengarna eller deras värde.
Brottet bedöms som grovt eftersom det enligt stämningsansökan rör ett betydande värde. Åklagaren anser att mannen agerat med uppsåt, eller i vart fall haft skälig anledning att anta att pengarna hade koppling till brott.
Åtalet grundas på lagen om straff för penningtvättsbrott.
Målsägande kräver skadestånd
En privatperson, som uppges vara målsägande i målet, kräver skadestånd av den åtalade mannen. Kravet gäller drygt 200 000 kronor, vilket enligt stämningsansökan motsvarar ett överfört belopp som inte har återbetalats.
På beloppet begärs också ränta från dagen för det misstänkta brottet fram till dess full betalning sker.
Åklagaren yrkar dessutom att drygt 200 000 kronor ska förverkas från mannen som brottsvinst, med stöd av brottsbalkens regler om förverkande.
Del av större penningtvättsupplägg
Av handlingen framgår att åtal samtidigt har väckts mot ytterligare fyra personer, som enligt åklagaren ska ha medverkat i penningtvätten i olika led. En av dessa misstänks ha tagit emot pengarna först, medan fyra andra, däribland den nu aktuella mannen, pekas ut som penningtvättare i ett senare led.
Målsägandens skadeståndsanspråk mot de olika åtalade gäller enligt stämningsansökan samma ursprungliga skada, det vill säga medel som först förts till den person som pekas ut som penningtvättare i första ledet och därefter vidare till andra konton.
Beloppen som krävs av de olika personerna är fördelade i delar av den totala summan, där den nu åtalade mannen i 20-årsåldern kopplas till en del på cirka 286 900 kronor.
Fem separata rättegångar föreslås
Åklagaren föreslår att de fem åtalen ska hanteras i separata rättegångar enligt den så kallade "centrifugmodellen". I stämningsansökan hänvisas till tidigare domstolspraxis, där det slagits fast att samma skada kan ligga till grund för flera skadeståndsyrkanden i olika mål.
Utgångspunkten enligt skadeståndslagen är att om två eller flera personer ska ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet. Enligt åklagaren saknas därmed skäl att samordna samtliga fem åtal endast på grund av skadeståndsfrågan.
Förnekar brott – förhandling beräknas ta en timme
Den åtalade mannen i 20-årsåldern förnekar brott. Under rättegången planeras ett förhör med honom, samt att åklagaren lägger fram skriftlig bevisning i form av bland annat brottsanmälan, kontoutdrag, sammanställningar över pengaflöden, bankuppgifter och uppgifter kopplade till e-legitimation.
Enligt stämningsansökan beräknas huvudförhandlingen ta omkring 60 minuter. Tingsrätten har också uppmanats att hämta in ett yttrande från Frivården inför den fortsatta handläggningen.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


