IVL: Sverige riskerar EU-böter om utsläppen inte minskar till 2030

Analys pekar på miljardkostnader om klimatåtaganden missas

Om Sverige inte når EU:s klimatåtaganden till 2030 riskerar det att bli dyrt – både för klimatet och för ekonomin. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. IVL:s bedömning bygger på regeringens uppgifter om att Sverige är på väg att missa åtagandena i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Underskott på 11 miljoner ton i ESR-sektorn

Enligt uppgifterna i pressmeddelandet bedömer regeringen att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL:s forskare pekar på att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Tre vägar för återstående gap – och risk för ”ränta-på-ränta”

Efter att möjligheten att använda EU ETS-utsläppsrätter räknats in återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): IVL bedömer att kostnaden är svår att förutse eftersom många medlemsstater har underskott och få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena: IVL bedömer att detta sannolikt blir dyrare eftersom utsläppsgapet då skrivs upp med 8 procent och förs över till nästa år – och kan få en ränta-på-ränta-effekt om åtaganden missas flera år i rad.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagsböter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen presenteras i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.