Stadsmiljön blir renare – men nikotinskräp dominerar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten presenteras för första gången nationella mätningar som visar hur skräpet utvecklats över tid. Enligt organisationen har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, samtidigt som nikotinrelaterat skräp fortsatt står för en stor del av nedskräpningen.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST).

Många ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit genomföra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet anses viktigast att minska. Samtidigt uppger bara cirka en av tio att de själva skräpat ner, enligt pressmeddelandet.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

De nationella skräpmätningarna visar enligt Håll Sverige Rent att flera typer av skräp har minskat i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Totalt anges skräpet ha minskat med 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

“Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats”, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Fimpar och snus står för cirka 70 % av stadsskräpet

Även om rökningen minskar och antalet fimpar gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer, enligt rapporten. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp totalt (inklusive exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

“Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”, säger Josefin Carlring.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

Som en illustration av hur mycket skräp som kan finnas i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett exempel: på en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men inte i skräpmätningar

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Håll Sverige Rent bedömer att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Samtidigt uppges nationella skräpmätningar från 2023 och 2025 inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet högst

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det är 55 % högre än 2024 och uppges vara 41 gånger över EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Fjällen: snus vanligast på vandringsleder

I fjällmiljöer ser nedskräpningen annorlunda ut. I mätningar längs vandringsleder uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025.